Klimakteriets evolution – frågor och svar med dr Paola Cerrito

Hej dr Cerrito! Vi är så glada över att få prata om klimakteriets evolution! Först och främst, kan du berätta lite om din forskning?

Jag studerar människans evolution ur ett jämförande perspektiv: hur och varför vi utvecklade den unika uppsättning egenskaper som skiljer oss från våra nära släktingar, det vill säga apor. Där ingår vårt reproduktionsmönster som är mycket distinkt och att kvinnor har en postreproduktiv period.

Hos människor "åldras" kvinnors reproduktionssystem långt innan resten av kroppen. Min forskning om klimakteriet har fokuserat på att försöka förstå när det här utvecklades, vilket i sin tur skulle hjälpa oss att förstå varför det utvecklades. 

För att göra det letar jag efter spår av klimakteriet i fossila lämningar från våra utdöda förfäder. Tänder och ben kan berätta väldigt mycket om vår fysiologi. De skapar ett biologiskt arkiv, en "journal" som med rätt verktyg kan dechiffreras så att vi forskare kan förstå den. 

Jag använder mikroskopi och en metod som kallas grundämnesanalys för att upptäcka fysiologiska förändringar i skelettet som är kopplade till klimakteriet. Förutom mitt arbete med fossiler har jag nyligen också börjat forska om de positiva effekter som tidig exponering för mor- och farmödrar har på spädbarn.

Vad spännande att man kan hitta spår av klimakteriet i fossiler! Jag tror att omställningen under klimakteriet för många av oss är förknippad med obehagliga symptom, och det målas sällan upp i positiv dager – men vad finns det egentligen för evolutionär fördel med klimakteriet? 

Det faktum att vi fortsätter att leva efter klimakteriet är faktiskt ett evolutionärt mysterium, eftersom dess evolutionära fördelar är väldigt svåra att förklara! Vad vi vet är det bara fem däggdjur som går igenom klimakteriet. Människan är det enda kända landlevande däggdjuret som går igenom klimakteriet, och de andra fyra är: 

• Späckhuggare
• Kortfenad grindval
• Vitval
• Narval 

Forskning om späckhuggare har visat att honor som passerat klimakteriet kan dela med sig av sina kunskaper om miljön och ekologin till yngre valar för att skydda dem mot potentiella faror eller utmaningar.

Det är ju otroligt! Jag blir helt häpen av tanken på en narval i klimakteriet. Så varför är människan det enda landlevande däggdjuret som går igenom klimakteriet?

Just för människor finns det många olika teorier om hur klimakteriet har utvecklats under evolutionen. Enligt vissa av dessa teorier är det helt enkelt är en biprodukt av att vi har en längre livslängd – vi lever längre än vi brukade och våra kroppar har utvecklats för att spegla det.

Andra teorier föreslår att klimakteriet utvecklades som svar på att män föredrog att para sig med yngre kvinnor – en förkortad reproduktiv livslängd innebär att endast kvinnor i en viss ålder kan få barn.

En annan teori menar att det är mer fördelaktigt för äldre kvinnor att investera i sina döttrars avkomma än att få egna barn. Den här sista hypotesen, som kallas mormorshypotesen, antyder att det finns ett samband mellan vår reproduktiva fysiologi och vår sociala natur, vilket jag tycker är superintressant! 

Vi vet fortfarande inte vilken (om någon) av dessa teorier som stämmer.

Precis som med späckhuggarna kan klimakteriet alltså ha utvecklats för att vi ska kunna föra vidare våra kunskaper och färdigheter till våra barnbarn … men vi vet helt enkelt inte! Varför tror du att det forskas så lite om kvinnors hälsa, och särskilt om klimakteriet?

Historiskt sett har forskning varit ett mansdominerat område. Utöver det har män också haft mer ekonomisk makt. Under lång tid var det inte kvinnor som var forskare, finansiärer av vetenskapliga program, förvaltare av forskningsbudgetar eller ens kunder för hälsoprodukter!

Och även om ämnet reproduktion påverkar alla män i hög grad, kan vi tyvärr konstatera att klimakteriet helt enkelt inte har ansetts vara relevant av de personer som till stor del har dominerat forskningen fram tills nyligen, det vill säga män.

Historiskt sett har de obehagliga symptom som är kopplade till klimakteriet avfärdats som "normala", utan att ta hänsyn till att de kan variera mellan individer och påverka oss alla på olika sätt.

Men det är ändå underbart att se att det forskas mer på klimakteriet nu. Jag tror också att när det blir vanligare att bilda familj senare i livet kommer det att öka intresset för att förstå varför fertiliteten minskar och till slut upphör långt innan många av oss kan och vill ha barn.

Det är ju fantastiskt att det forskas mer på det nu. Tycker du att det även finns något tabu kring klimakteriet?

Ja! Under en stor del av vår historia var kvinnors samhälleliga roll främst reproduktiv, så de blev i princip värdelösa i samhällets ögon när reproduktionen upphörde.

Termen klimakteriet myntades först 1821. Efter det, och fram till nyligen, gick huvuddelen av insatserna inom hälsovetenskaperna ut på att hitta sätt att lindra symptomen som uppstår under klimakteriet, innan vi ens förstod dem! Den här perioden i livet sågs och hanterades som något i grunden negativt. 

Men den här negativa synen är inte nödvändigtvis rimlig när man tänker på att mensen för många av oss också är smärtsam, och att vi kan uppleva andra obehagliga symptom kopplade till vår reproduktiva hälsa, och ändå ses inte fertiliteten som en sämre, eller sorgligare, eller mindre viktig del av livet.

I den bemärkelsen tror jag att ett evolutionärt perspektiv har mycket att erbjuda när det gäller hur vi tänker kring klimakteriet: det kan ge ett ramverk som förklarar det här fenomenet och även lyfta fram dess betydelse under vår evolutionära historia.

Det känns verkligen lugnande att veta att våra kroppar förändras av en anledning! Vilken typ av forskning skulle du vilja se inom kvinnohälsa framöver?

Jag erkänner att jag är partisk, men jag skulle älska att få se mer av ett evolutionärt förhållningssätt till medicinsk forskning, som kan sammanföra alla de olika delarna av våra reproduktionssystem, så att vi kan förstå dem som ett sammanhängande komplext system! Det skulle vara oerhört givande.

Att förstå hur en egenskap som klimakteriet har utvecklats kan också hjälpa oss att förstå dess relation till andra egenskaper, och därmed belysa hur olika symptom som påverkar olika organ kan vara effekter av samma grundorsak. Dessutom är det viktigt att förstå orsakerna till smärta och obehag för att kunna erbjuda en effektiv medicinsk behandling som går bortom att lindra symptom.

Mer specifikt är det endokrina systemet ansvarigt för stora delar av vår reproduktiva fysiologi – det är en uppsättning körtlar, organ och hormoner som alla samverkar. Jag skulle därför älska att se en större investering i evolutionär endokrinologi och att detta tillvägagångssätt införs praktiskt inom medicinen.

Tycker du att din forskning har förändrat hur du tänker kring din egen reproduktiva hälsa?

Absolut! Bara för att ge dig ett exempel: när jag växte upp vägrade jag alltid att ta hormonella preventivmedel. Jag gick i gymnasiet när många av mina vänner började använda p-piller, men i min familj sågs det som något extremt dåligt att ta medicin, så jag gjorde det aldrig. 

Flera år senare, under mina doktorandstudier, började jag förstå hur lite vi vet om de effekter som hormoner har på vår fysiologi och vårt beteende. Det övertygade mig om att jag hade fattat rätt beslut när jag inte gav efter för det praktiska med hormonella preventivmedel. 

Jag kände att jag genom att ta det skulle påverka min kropp på sätt som varken jag (eller ens min gynekolog) helt kunde förstå. Jag tror att medicin- och läkemedelsfälten har utvecklat extremt kraftfulla verktyg som kan rädda liv, men ibland använder vi dessa verktyg för lättvindigt så att fördelarna inte faktiskt uppväger kostnaderna. Men självklart är jag också fruktansvärt partisk, så för varje liten sak som händer med min kropp vänder jag mig till vetenskaplig litteratur!

Så intressant att din forskning formade din syn på preventivmedel! När vi ändå pratar om litteratur, kan du rekommendera några böcker för oss som vill läsa mer om klimakteriets evolution?

Absolut! Förutom vetenskapliga artiklar rekommenderar jag varmt boken Grandmotherhood: The Evolutionary Significance of the Second Half of Female Life. Flera experter inom en rad olika områden ger insiktsfulla jämförande perspektiv på evolutionen, fysiologin och konsekvenserna av livet efter klimakteriet.

Förstå din egen utveckling

Vetenskapen kanske inte kommer att lista ut hur man stoppar klimakteriet under vår livstid, men vi kan använda oss av vetenskap för att förstå det. Oavsett om du är mitt uppe i symptomen eller precis har börjat märka av att något känns annorlunda i kroppen är NC° Perimenopause utformad för dig. Den här unika appupplevelsen kan uppskatta vilken del av perimenopaus du befinner dig i, identifiera mönster i symptom och livsstilsfaktorer, och ge dig och din vårdgivare en tydlig översikt som kan hjälpa er att ha mer produktiva samtal. Ladda ner appen och gör bedömningen idag! 

Dr Paola Cerrito är evolutionsbiolog och specialiserad på utvecklingen av moderna människors fortplantningsmönster. Efter att ha tagit sin doktorsexamen vid New York University (USA) och avslutat en postdoktoral forskartjänst vid Collegium Helveticum vid ETH Zürich (Schweiz) är hon för närvarande professor vid universitetet i Zürich (Schweiz).