Perimenopaus – tecken, symptom och hur du kan hantera klimakteriebesvär

I den här artikeln reder ut begreppen perimenopaus, klimakteriet och förklimakteriet, och går igenom tecken på att man är i perimenopaus och vanliga symptom. Dessutom berättar vi om olika behandlingar för klimakteriebesvär och hur du kan lära dig mer om din kropp genom att hålla koll på förändringar i din menscykel.

Perimenopaus, klimakteriet eller förklimakteriet – vad heter det egentligen?

De allra flesta har nog hört talas om klimakteriet, men den som börjar söka information om den här tiden i livet kommer snart att märka att det finns fler ord som används parallellt. Vissa skriver om klimakteriet, andra om perimenopaus, och förklimakteriet är ytterligare ett begrepp som används för att beskriva samma period. Kanske har du också hört orden menopaus och postmenopaus nämnas i sammanhanget? För att göra det hela ännu mer komplicerat finns dessutom skillnader mellan vilka ord som används till vardags respektive i vården.

Vi vet är det är lite rörigt, så vi börjar med att bena ut de olika begreppen:

• Klimakteriet: Det här är ett samlingsnamn för hela perioden av omställning – från att man börjar uppleva symptom på att ägganlagen börjar ta slut (det är det som gör att hormonnivåerna börjar fluktuera) fram till några år efter den sista menstruationen (egentligen så många år efter sista mensen som du fortfarande har symptom av klimakteriet). Klimakteriet börjar 5-10 år innan den sista mensen och kan pågå lika länge efter. På engelska, samt inom medicinskt språk, delas samma tidsperiod upp i flera mindre delar: perimenopaus, menopaus och postmenopaus.

• Perimenopaus: Det här är den första delen av klimakteriet, som ibland (lite felaktigt) brukar benämnas som “förklimakteriet”. Perimenopaus pågår från det att äggproduktionen börjar svikta fram tills att mensen upphör, i totalt ungefär 5-10 år.

• Menopaus: Den allra sista mensen kallas menopaus. Att det var den sista mensen vet du inte säkert förrän det gått 12 månader utan mens.

• Postmenopaus: Tiden efter den sista mensen ingår också i klimakteriet, och den här perioden kallas för postmenopaus (som betyder “efter menopaus”).

• Förklimakteriet: Förklimakteriet är ett begrepp som ofta används istället för det som vården kallar perimenopaus. Egentligen är ordet lite missvisande eftersom det antyder att det handlar om en period som kommer före klimakteriet, när perimenopaus i själva verket ingår i klimakteriet. Ordet används inte heller inom vården, som istället pratar om antingen perimenopaus eller klimakteriet.

Spelar det någon roll då? Här på Natural Cycles har vi valt att använda ordet perimenopaus när vi pratar om den första delen av klimakteriet. Vi har gjort det valet av två huvudsakliga anledningar: dels är perimenopaus det begrepp som används inom vården, och dels är perimenopaus det ord som bäst beskriver vilken period i livet det handlar om. Vi tror att det gynnar kvinnors hälsa i stort att ha korrekta och specifika begrepp för vad som händer i våra kroppar. Kunskap är alltid vägen framåt.

[1, 5]

Vad är perimenopaus?

Så, vad händer då under perimenopaus? Perimenopaus är alltså den första delen av klimakteriet och är en naturlig fas i livet för alla som har mens. Under den här tiden fluktuerar hormonnivåerna medan kroppen förbereder sig för att mensen ska upphöra. Det kan leda till symptom som oregelbunden mens, nattliga svettningar, ledvärk, med mera. Även om de här symptomen kan vara besvärliga är det viktigt att veta att alla har sin egen individuella upplevelse av perimenopaus och klimakteriet i stort. Du kan ha alla symptom, eller bara några stycken, och vissa upplever inga symptom alls [1].

Vilka hormonella förändringar sker i perimenopaus?

I perimenopaus börjar hormonerna fluktuera mer och troligtvis är det detta som orsakar många av de symptom som är förknippade med den här perioden. Det behövs dock mer forskning för att bekräfta exakt hur det hänger ihop. För närvarande vet vi att fyra viktiga hormoner spelar en roll under perimenopaus: östrogen, progesteron, follikelstimulerande hormon (FSH) och testosteron [2].

• Östrogen: Under perimenopaus kan östrogennivåerna fluktuera. De kommer så småningom att hamna på en nivå som är lägre än de var före klimakteriet började, men innan man når dit svänger nivån både upp och ner många gånger. Östrogennivåerna påverkar både urinvägarna och reproduktionssystemet, så om östrogenet minskar i perimenopaus kan detta leda till symptom som torra slemhinnor eller att man oftare får urinvägsinfektion.
• Progesteron: På samma sätt kommer progesteronnivåerna att fluktuera under perimenopausen. Det kan påverka saker som sömn, cykellängd och blödning. Vilka symptom man upplever varierar beroende på vilket av hormonerna som dominerar vid en given tidpunkt (östrogen eller progesteron). Mer forskning behövs för att förstå de här fluktuationerna.
• FSH: Nivån av follikelstimulerande hormon kan börja stiga tidigare och mer kraftigt under menscyklerna i perimenopaus. Det är kroppens sätt att försöka stimulera de ägg som finns kvar. FSH-nivåerna förblir höga även efter menopaus (sista mensen).
• Testosteron: Testosteronnivåerna tenderar att bli längre i perimenopaus, vilket kan leda till symptom som låg sexlust [2].

Kan jag bli gravid om jag är i perimenopaus?

Kort sagt: ja. Om du fortfarande har mens har du troligen fortfarande ägglossning, vilket innebär att du fortfarande kan bli gravid. Ägglossningen blir dock mer oförutsägbar när vi är i perimenopaus, delvis på grund av att hormonena fluktuerar. Därför kan det vara mycket svårare att bli gravid under de här åren. Risken för missfall och graviditetskomplikationer ökar också, men det är fortfarande möjligt att ha en hälsosam graviditet [3].

Om du har symptom som tyder på att du är i perimenopaus och försöker bli gravid är det bäst att ta kontakt med vården. Om du inte vill bli gravid är det bra att fortsätta använda preventivmedel fram till menopaus, alltså tills du haft din sista mens [3].

Att hålla koll på ägglossningen och mönster i din cykel när du är i perimenopaus kan hjälpa dig att antingen planera en graviditet eller förhindra en graviditet mer effektivt. Med hjälp av verktyg som Natural Cycles kan du hitta ägglossningen och identifiera mönster i din cykel så att du bättre kan förstå din kropp.

I vilken ålder brukar perimenopaus börja?

De flesta börjar märka av klimakteriesymptom som tyder på att de är i perimenopaus i 40- eller 50-årsåldern, vanligtvis någon gång mellan 45 och 55. Det är dock möjligt att gå in i perimenopaus redan i 30-årsåldern. I vissa fall kan man ha en tidig menopaus (vilket skiljer sig från perimenopaus) på grund av medicinska ingrepp som att man opererat bort äggstockarna, eller på grund av cellgifts- eller strålbehandling. Det leder till en snabb minskning av östrogennivåerna och man brukar då säga att klimakteriet var inducerat eller att man försatts i klimakteriet [1, 4].

Hur länge är man i perimenopaus?

Perimenopausen ser som sagt olika ut för olika personer, och det gäller både symptom och hur länge den pågår. Din upplevelse kan se väldigt annorlunda ut jämfört med någon annans, så det kan vara svårt att förutsäga exakt när perimenopausen börjar. När den väl har börjat kan den pågå i allt ifrån några månader till tio år eller mer. I Sverige är genomsnittsålders för menopaus (sista mensen) 51-52 år, vilket markerar slutet på perimenopaus.

Hur vet du att du är i perimenopaus?

Det kan vara svårt att säga exakt när perimenopausen börjar. Tecken och symptom på perimenopaus kan vara subtila i början och det är lätt att förbise dem eller anta att de har andra orsaker. Många märker att mensen blir oregelbunden som det första tecknet på att de kommit in i perimenopaus – det kan innebära att menscykeln blir längre eller kortare än den varit tidigare, eller att själva blödningarna blir längre eller kortare, alternativt lättare eller mer rikliga. Enligt vissa allmänt använda medicinska ramverk börjar perimenopaus när cykellängden skiljer sig med minst sju dagar från en cykel till nästa [2]. Det är dock också viktigt att komma ihåg att det finns andra orsaker till att cykeln varierar, bland annat tillstånd som PCOS.

Med allt detta i åtanke är det naturligt att känna sig lite osäker på vad som händer i kroppen och att inte riktigt veta om man befinner sig i perimenopaus eller inte. Faktorer som ålder och symptom kan vara till hjälp för att få det bekräftat, men att lyssna på kroppen och hålla koll på förändringar över tid kan också hjälpa dig att förstå vilken fas du troligen befinner dig i.

Klimakterietest

Även om förändringar i menscykeln ofta är det första tecknet på perimenopaus, kan man med hjälp av blod- eller urinprover testa hormonnivåer som kan ge en indikation på om du befinner dig i den här första delen av klimakteriet. En del klimakterietest kan göras som självtest hemma. Klimakterietest kan mäta nivån av follikelstimulerande hormon (FSH), medan andra mäter en annan markör som kallas anti-mülleriskt hormon eller AMH.

Nivåerna av AMH speglar din äggstocksreserv och minskar naturligt med åldern. Ett AMH-test kan hjälpa till att uppskatta hur nära menopaus du är, men det används främst i forskningssammanhang och rekommenderas för närvarande inte för att diagnostisera perimenopaus. Forskning för att förbättra noggrannheten hos den här typen av tester pågår, och mer känsliga versioner håller på att utvecklas [6].

I vården tittar man främst på förändringar i menscykeln och vilka symptom vi upplever (och när) för att bedöma om vi befinner oss i klimakteriet – därför är det viktigt att söka vård om du har besvär. Att hålla koll på din cykellängd kan göra det lättare att identifiera när du kommer in i perimenopaus. Genom att logga datum och symptom i Natural Cycles-appen kan du få en djupare inblick i vad som händer i din kropp och var du befinner dig i din klimakterieresa.

Vanliga tecken och symptom på perimenopaus

Klimakteriebesvär varierar från person till person. Nedan hittar du en lista över olika symptom som är förknippade med perimenopaus och som kan vara bra att ha koll på om du funderar på om du kan vara i klimakteriet:

• Förändrad kroppslukt
• Hjärndimma
• Ömma bröst
• Förändringar i menscykeln
• Trötthet
• Behöver kissa oftare
• Håravfall
• Hjärtklappning
• Sömnlöshet/sömnbesvär
• Ledsmärta
• Låg sexlust
• Humörsvängningar
• Nattliga svettningar/värmevallningar
• Förändringar i mensen
• Spotting
• Viktuppgång
• Torra slemhinnor och smärta vid samlag [2, 8]

Kom ihåg att även om dessa symptom är vanliga är din kropp unik och du kanske inte upplever alla av dessa symptom (eller några alls). Hur allvarliga symptomen är och hur länge de varar kan också variera.

Humörförändringar – ångest i klimakteriet

Ett av de symptom på perimenopaus som vi vill lyfta fram lite extra är förändringar i humöret, och särskilt ångest och nedstämdhet förknippat med klimakteriet. För en del påverkas den mentala hälsan i perimenopaus, och det är viktigt att söka vård och stöd för att lindra besvären. Kvinnor som tidigare haft depression och/eller ångest löper högre risk att drabbas av depression i framtiden, men i en studie såg man att ungefär 16 procent av kvinnorna rapporterade depression eller ångest som uppstått just under perimenopaus [2]. Det är också dubbelt så vanligt att kvinnor diagnostiseras med ångestsyndrom eller depression jämfört med män.

Att känna oro eller ångest på grund av tillfälliga stressfaktorer är en normal del av livet, men om du ständigt kämpar med din psykiska hälsa är det viktigt att söka hjälp från vården. Samtidigt är det bra med regelbunden motion och att ge dig själv tid att vila [9]. (Vi vet att det är lättare sagt än gjort.)

Du behöver inte lida i tysthet. Ta kontakt med vården eller prata med en vän du litar på, och om det känns väldigt mörkt eller om du har självmordstankar kan du kontakta en stödlinje – på 1177 hittar du en lista. Om det är akut ska du söka vård direkt genom att ringa 112.

Behandling av klimakteriesymptom i perimenopaus

Om du upplever klimakteriebesvär i perimenopaus rekommenderar vi att du först och främst tar kontakt med vården för att få en individuell rådgivning och prata om vilka behandlingsalternativ som finns. De kan göra en bedömning av din situation och hjälpa dig att hitta det som passar dig bäst. De kan komma att rekommendera hormonbehandling eller livsstilsförändringar (eller en kombination) för att hjälpa dig att lindra symptomen på bästa sätt.

Nedan går vi igenom de vanligaste behandlingarna, men först vill vi påpeka att det inte finns något ”botemedel” mot klimakteriet eller perimenopaus – alla som får mens kommer att gå igenom den här perioden. Däremot kan symptomen i samband med perimenopaus vara väldigt besvärliga, och då kan behandling underlätta.

Hormonbehandling

Hormonbehandling, som även kallas menopausal hormonbehandling eller MHT (tidigare känt som HRT) är en av de behandlingar som oftast rekommenderas för svåra klimakteriesymptom. Det fungerar genom att man genom läkemedel tillför syntetiska hormoner, just de könshormoner som har lägre nivåer i kroppen under perimenopaus och klimakteriet i stort [10].

Nedan listar vi några vanliga varianter av hormonbehandling och vad du bör veta om dem, så att du kan komma förberedd när du söker vård:

[11, 12, 13, 14, 15, 16, 17]

*Testosteron är för närvarande inte godkänt för behandling av klimakteriebesvär i samband med perimenopaus, men prata med din läkare om du vill veta mer.

Hormonbehandling bör inte användas av personer med:

• Bröstcancer (nu eller tidigare)
• Vaginal blödning med okänd orsak
• Pågående blodpropp
• Allvarlig gall- och leversjukdom 
• Kärlkramp, hjärtinfarkt eller andra hjärtproblem (nu eller tidigare) [18]

Vid en del hälsotillstånd ska man vara försiktig med hormonbehandling (diskutera med din läkare om val av dos och preparat): 

• Migrän 
• Diabetes med kärlpåverkan
• Tidigare blodpropp
• Gallblåsesjukdom
• Tidigare livmodercancer
• SLE
• Demens
• Astma
• Epilepsi
• Porfyri [19]

Icke-hormonell behandling

Som alternativ till hormonbehandling finns det flera icke-hormonella läkemedel som kan hjälpa mot klimakteriebesvär under perimenopaus. Antidepressiva läkemedel kan lindra sömnstörning, humörsvängningar och värmevallningar. En mer modern icke-hormonell behandling är neurokininreceptorantagonister, som verkar på temperaturcentrum i hjärnan och är effektiva mot vallningar och svettningar. Neurokininreceptorantagonister eller SSRI är bra alternativ för den som på grund av annan sjukdom inte kan använda hormonbehandling [18, 20, 21].  

Kan livsstilsförändringar underlätta klimakteriebesvär under perimenopaus?

Många upplever också att livsstilsförändringar kan lindra klimakteriebesvär under perimenopaus. Här är några saker du kan testa:

• Ät en näringsrik kost: Det här tipset gäller hela livet! Det är också viktigt under perimenopaus och resten av klimakteriet. En varierad kost som innehåller frukt, grönsaker och särskilt kalcium och protein kan hjälpa dig att må bra. Medelhavsdieten är en bra riktlinje för de flesta, men så länge du äter mycket protein, färska råvaror, fullkorn och framför allt väljer fleromättat fett (som omega-3 och -6) är du på rätt väg.
• Ta hand om kroppen: Regelbunden motion bidrar till din allmänna hälsa och stöttar kroppen även i perimenopaus. Det hitta vilken typ av rörelse, intensitet och frekvens som fungerar bäst för din kropp, men styrketräning rekommenderas generellt under den här delen av livet. Det är också viktigt med återhämtning. En del tycker att behandlingar som massage eller akupunktur, eller fysioterapi, är till hjälp.
• Skapa hälsosamma sömnvanor: Se till att ditt sovrum är anpassat för dina behov – ett svalt, mörkt, och tyst rum och bekväma sängkläder i sängen rekommenderas. Det kan göra stor skillnad att gå och lägga sig och vakna ungefär samma tid varje dag, och försök att lyssna på kroppens signaler och vila under dagen om du behöver det.
• Prova mindfullness: Djupandning och/eller meditation kan förbättra din mentala och emotionella hälsa i vardagen. Dessutom kan avslappning i form av yoga eller tai chi hjälpa till att minska stressnivåerna. Onödig stress kan leda till värmevallningar och andra symptom.
• Bär lätta kläder: Det kanske är dags för en ny look! Prova att byta ut tyngre plagg och istället välja lager-på-lager och fyll garderober med mer luftiga plagg för att hålla dig sval och bekväm. Det gäller även när du väljer pyjamas om du svettas mycket på natten. Det kan vara skönt att ha en extra pyjamas nära sängen så att du inte behöver gå upp och byta om och därmed störa sömnen.
• Ha en kall dryck eller fläkt till hands: Detta kan hjälpa till att lindra vasomotoriska symptom som värmevallningar och nattliga svettningar när de kommer.
• Undvik sådant som triggar dina symptom: Kryddig mat, koffein, varma drycker, rökning och alkohol kan alla förvärra symptomen under perimenopaus. Endokrinstörande kemikalier (EDC), som ftalater och parabener, är en typ av kemikalier som efterliknar hormoner som östrogen och finns i många konsumentprodukter. Även om mer forskning behövs inom detta område har EDC kopplats till förvärrade symptom på perimenopaus, såsom värmevallningar.
• Icke-hormonella glidmedel och krämer: Om du har torra slemhinnor finns det icke-hormonella alternativ som kan köpas receptfritt.
• Överväg kostillskott med örter: Kosttillskott som innehåller örter har blivit populära på internet för att lindra klimakteriesymptom i perimenopaus. De flesta har dock inte studerats ingående, så det är inte säkert att de kan användas eller fungerar för alla. Prata alltid med din vårdgivare innan du börjar med nya kosttillskott.
• Stöd vid psykisk ohälsa: Det kan hjälpa att prata med en psykolog eller terapeut för att hantera de psykiska och emotionella besvär som kan uppstå i samband med klimakteriet. Att prata med andra som går igenom samma sak som du kan också göra att det känns lättare. Även om det fortfarande finns mycket stigma kring ämnet klimakteriet och perimenopaus kan det hjälpa att dela med sig av sina upplevelser.

[8, 14, 22, 23, 24, 25]

Tecken på att perimenopaus är på väg att ta slut

Perimenopausen tar slut i och med den sista mensen – menopaus – och det fastställs när det gått tolv månader sedan din sista mensblödning. Efter det är du i postmenopaus. Under den här delen av klimakteriet kan du ha kvar symptom som värmevallningar, sömnstörningar och humörsvängningar, och du kan också uppleva urogenitala symptom som att behöva kissa ofta, torra slemhinnor och låg sexlust. Symptomen avtar vanligtvis under åren som följer efter den sista mensen, men de hormonbehandlingar och/eller livsstilsförändringar som vi gick igenom här ovan kan hjälpa under tiden.

Under den postmenopausala delen av klimakteriet kan det också finnas en ökad risk för vissa hälsotillstånd som urinvägsinfektioner (UTI), hjärtsjukdomar och benskörhet på grund av att man har mindre östrogen i kroppen. Med detta i åtanke är det viktigt att upprätthålla en hälsosam livsstil och fortsätta gå på läkarbesök och screeningar när du blir kallad för att få det stöd du behöver under den här nya fasen i livet [5].

Lär känna din kropp bättre med Natural Cycles

Att förstå de hormonella förändringar som sker i din kropp kan hjälpa dig att fatta välgrundade beslut om din hälsa, behandlingsalternativ och mycket mer. Genom att hålla koll på dina symptom och din cykel över tid med Natural Cycles kan du få insikter om klimakteriet och din egen perimenopausresa, samt tillgång till resurser som kan vara till hjälp under tiden. Se om Natural Cycles passar din livsstil idag.